Frågor och svar om insomni och sömn
Så definieras insomni
Finns det mer än en typ av insomni?
Det korta svaret är ja. Insomni kan vara kortvarig (akut) eller långvarig (kronisk), och akut insomni kan med tiden utvecklas till ett mer långvarigt tillstånd.
Akut insomni utlöses ofta av en upplevelse eller situation. När det som utlöste besvären går över, brukar sömnen ofta förbättras igen.4
Vid långvarig insomni kvarstår däremot sömnproblemen även om det som först utlöste besvären har försvunnit.4,5
Learn more about the different types of insomnia.
Vad är insomni?
Insomni innebär att du har svårt att somna eller att sova sammanhängande tillräckligt länge för att få det som kallas återhämtande sömn.2,6
Insomni blir ett långvarigt tillstånd när den här typen av sömnproblem har förekommit i 3 månader eller längre, minst 3 nätter i veckan.1–3
Om du har insomni kan det påverka hur du mår och fungerar under dagen.1–3
Find out some causes of insomnia disorder.
Hur många personer har insomni?
Ungefär var tionde person lever med insomni.3
Om du är en av dem ska du veta att du inte är ensam, och att det finns många olika sätt att hantera insomni.
Läs mer om hjärnan och insomni.
Vad är skillnaden mellan akut och långvarig insomni?
Både akut och långvarig insomni innebär sömnproblem minst 3 gånger i veckan.1–3
Akut insomni varar i mindre än 3 månader och brukar gå över när den utlösande faktorn – till exempel en stressig period på jobbet – försvinner.1,4
Långvarig insomni innebär att sömnproblemen pågår i 3 månader eller längre och fortsätter även om det som ursprungligen utlöste dem har försvunnit.1,4,5
Vill du veta mer om akut och långvarig insomni?
3x
Har inte alla sömnproblem ibland?
Jo. Många upplever en dålig natt då och då.
Läs mer om vad insomni är och vad som kan orsaka det.
Symtom och orsaker
Vilka är vanliga symtom vid insomni?
Du känner kanske redan till de nattliga symtomen – att det kan vara svårt att somna, att sova sammanhängande eller att du vaknar tidigare än du önskar.2,6
Det du kanske inte vet är att insomni också kan ge många symtom på dagtid.
När sömnproblemen har pågått i minst 3 månader påverkar de inte bara nätterna, utan även hur du mår och fungerar under dagen.1-3,6-8
Några vanliga symtom under dagen vid insomni är:
• Morgontrötthet
• Orkeslöshet
• Koncentrationssvårigheter
• Sämre prestation
• Minnesbesvär
• Irritabilitet och humörsvängningar
• Oroskänslor
Learn more about the symptoms of insomnia
Vad orsakar insomni?
Insomni kan ha många olika orsaker, och vissa är lättare att identifiera än andra.5
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiva vakenhetssignaler på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.7,8
Delar av hjärnan som normalt ska vara i “sömnläge” är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårare att somna och att sova sammanhängande.7,8
Det positiva är att när vi nu vet mer om vad som händer vid insomni, kan vi tänka om kring hur besvären kan hanteras.
Kan vissa saker förvärra insomni?
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiv hjärna på natten.7,8
Vissa substanser, som alkohol, nikotin och koffein, kan både stimulera en hjärna med överaktiva vakenhetssignaler nattetid och påverka din sömnrytm.9,10
Om du har sömnproblem är det därför bäst att begränsa – eller helst undvika – dessa senare under dagen.9
Varför får vissa personer insomni?
Olika saker kan leda till sömnproblem, till exempel oro, stress eller att du har varit med om en traumatisk händelse.5
När det som utlöste besvären går över, eller med tiden, brukar de flesta kunna sova bättre igen.2-4
Men vid långvarig insomni kan sömnproblemen finnas kvar även om det som först utlöste dem har gått över.2-4
Vissa personer har också högre risk att utveckla långvarig insomni än andra, till exempel äldre personer eller kvinnor i klimakteriet.6,11-13
Vem löper störst risk att få insomni?
Vissa personer har större risk att utveckla inomni än andra, till exempel äldre personer och kvinnor som menstruerar, är gravida eller i klimaktieriet.6,11-15
Att utsättas för stressande händelser kan också öka risken att utveckla insomni. Det kan handla om en stressig period på jobbet, att förlora någon du älskar eller att vara med om en olycka.5
Samtidigt kan goda sömnvanor minska risken för insomni för många.14-29
Att undvika tupplurar på dagen, hålla sovrummet svalt och byta skärmtid mot musik eller läsning är bara några sömnhygienstips som kan hjälpa dig att sova bättre.16,17,20,21
Diagnos och behandling
Hur ställs diagnosen insomni?
Insomni är ett medicinskt tillstånd som kan diagnostiseras av läkare.2
Därför är det viktigt att du berättar för din läkare om alla symtom du har – både på dagen och på natten – och hur länge du har haft dem, så att läkaren kan bedöma om det rör sig om insomni.22
Läkaren kan också be dig att föra sömndagbok i några veckor och gå igenom din medicinska bakgrund för att få en bättre bild av dig och din sömn.22
Vilka behandlingsalternativ finns vid insomni?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) rekommenderas som förstahandsbehandling vid insomni.23
Det är en form av psykoterapi som hjälper till att minska negativa tankar och oro kring sömn.23
Meditation och avslappningstekniker kan också vara till hjälp. De kan bidra till att bryta en negativ koppling till sängen eller sovrummet, så att du lättare kan slappna av och somna.24
Receptfria sömnmedel är vanliga eftersom de kan hjälpa dig att somna, men de är ofta inte avsedda som en långsiktig lösning vid insomni.25,26
Det finns även olika receptbelagda läkemedel mot insomni, både för kort- och långtidsbehandling.27,28
Vissa av dem ger inte alltid den återhämtande sömn som behövs för att du ska må och fungera bra under dagen.27,29
Find out more about the different ways to manage insomnia.
Vad kan göras för att hjälpa personer med insomni?
Om du har insomni är du inte ensam. Ungefär 1 av 10 personer upplever samma sak.3
Vissa sömnmedel och receptbelagda läkemedel kan hjälpa dig att somna och minska frekventa uppvaknande under natten.25-27,29
Om du letar efter sätt att hantera din insomni på längre sikt kan kognitiv beteendeterapi (KBT), goda sömnvanor och vissa receptbelagda läkemedel hjälpa till att förbättra din relation till sömnen.24,27-30
Och eftersom vi i dag har en bättre förståelse för vad som händer när hjärnan har överaktiva vakenhetssignaler på natten, har vi också nya sätt att tänka kring hur insomni kan hanteras och hur du kan få den återhämtande sömn du behöver och fungera så bra som möjligt under dagen.31-34
Förbered samtalet om insomni med din läkare
Referenser
1. Ellis JG, et al. J Psych Res. 2012; 46: 1278–1285.
2. Reimann D, et al. J Sleep Res. 2017; 26(6): 675–700.
3. Vargas I, et al. Brain Sci. 2020; 10(2): 71.
4. Basta M, et al. Sleep Med Clin. 2007; 2(2): 279–291.
5. Wright CD, et al. Front Psychol. 2019; 10: 2498.
6. Roth T, J Clin Sleep Med. 2007; 3(5 suppl): S7–S10.
7. Riemann D, et al. Sleep Med Rev. 2010; 14(1): 19–31.
8. Killgore, et al. Neuroreport. 2013; 24(5): 233–40.
9. Spadola CE, et al. Sleep. 2019 ; 42(11):zsz136.
10. O’Callaghan F, et al. Risk Manag Healthc Policy. 2018; 11: 263–271.
11. Sleep Foundation. Sleep Statistics. Available at: https://www.sleepfoundation.org/how-sleep-works/sleep-facts-statistics. Accessed August 2022.
12. Mallampalli MP and Carter CL. J Womens Health. 2014; 23(7): 553–562.
13. Pengo MF, et al. Chest. 2018; 154(1): 196–206.
14. Maurer LF, et al. Sleep. 2020; 12;43(11):zsaa096.
15. Stutz J, et al. Sports Med. 2019; 49(2):269–287.
16. Harding EC, et al. Front Neurosci. 2019; 13:336.
17. Schechter A, et al. J Psychiatr Res. 2018; 96:196–202.
18. Banno M, et al. Peer J. 2018; 6: e5172.
19. Dolezal BA, et al. Adv Prev Med. 2017; 1364387.
20. Ancoli-Israel S and Martin JL. J Clin Sleep Med. 2006; ;2(3):333–42.
21. Okamato-Mizuno and Mizuno. J Physiol Anthropol. 2012; 31(1):14.
22. Saddichha S. Ann Indian Acad Neurol. 2020; 13(2): 94–102.
23. Anderson KN. J Thorac Dis. 2018; 10(Suppl 1): S94–S102.
24. Ong JC, et al. Sleep. 2014; 37(9):1553–63.
25. Lie JD, et al. P T. 2015; 40(11): 759–768, 771.
26. Bateson AN. Sleep Med. 2004; Suppl 1:S9–15.
27. Krystal AD, et al. World Psychiatry. 2019; 18(3): 337–352.
28. Madari S, et al. Neurotherapeutics. 2021; 8(1):44–52.
29. Everitt H, et al. Cochrane Database Syst Rev. 2018; 5(5):CD010753.
30. Rusch HL, et al. Ann N Y Acad Sci. 2019; 1445(1):5–16.
31. Chaput JP, et al. Nat Sci Sleep. 2018; 10: 421–430.
32. El-Mekkawy L, et al. Egypt J Neurol Psychiatry Neurosurg. 2022; 58(1): 1–7.
33. Drake CL, et al. J Clin Sleep Med. 2014; 10(7): 733–741.
34. Schutte-Rodin S, et al. J of Clin Sleep Med. 2008; 4(5): 487–504.
SE-DA-00068 | Date of preparation: December 2025