Vill du veta vad insomni är?
I korthet
- Insomni är en sömnstörning där man har svårt att somna, svårt att sova vidare eller vaknar för tidigt minst 3 nätter i veckan i minst 3 månader.1,2
- Insomni kan leda till trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, mindre social ork och sämre prestation på jobbet eller i skolan under dagen.1
- Hjärnan kan ha överaktiva vakenhetssignaler på natten vilket kan göra det svårt att få den återhämtande sömn man behöver och leder till dagtrötthet.3,4
Hur definieras insomni?
Det här vet vi
Många av oss går igenom perioder med sömnproblem. Ordet insomni betyder bokstavligen ”utan sömn”.
För vissa blir besvären långdragna. Sömnproblemen pågår i mer än tre månader och gör dem trötta under dagen.1,2
Detta kallas insomni och är en medicinskt erkänd diagnos.
När du under en längre tid har svårt att somna (insomningssvårigheter) eller att sova vidare (du vaknar ofta och har svårt att somna om) får du inte den återhämtande sömn du behöver.1,2
Det kan göra att du känner dig trött och inte riktigt fungerar som du brukar på dagen.3,4
Ibland kan besvären pågå i flera år.
Vad händer vid insomni?
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiva vakenhetsignaler nattetid, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som ligger bakom.3,4
De delar av hjärnan som borde vara i ”sömnläge” är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och att sova sammanhängande.3,4
Utan återhämtande sömn kan du känna dig trött och inte riktigt vara på topp under dagen.3,4
Vad kan hjälpa vid insomni?
Du har säkert hört vanliga råd som att undvika koffein, prova lavendeldoft eller testa avslappningsövningar.
När det finns så många råd och behandlingsalternativ kan det vara svårt att veta vad som passar just dig. Alla har inte möjlighet att genomföra kognitiv beteendeterapi (KBT), och vissa kan uppleva att receptbelagda läkemedel gör dem dåsiga under dagen.5
Så vad kan du göra för att sova bättre?
Det positiva är att vi idag vet mycket mer om vad som händer vid insomni.
Med en bättre förståelse har vi nya sätt att tänka kring hur insomni kan hanteras och hur du kan få den återhämtande sömn du behöver för att må och fungera så bra som möjligt på dagen.6-9
Känner du dig ensam med din insomni?
Vi vet alla hur dåligt man kan må efter en enda dålig natt.
Men hur är det när du har insomni – när du inte har sovit bra på månader eller till och med år? Då kan den där känslan bli en del av vardagen. Det går helt enkelt inte att sova ikapp.
Du är inte ensam om att känna så här. Ungefär var tionde person har liknande besvär.10 Det kan vara tufft att leva med.
Hur påverkar insomni din dag?
Här är några vanliga dagtidssymtom vid insomni:1,11
Trötthet/utmattning
Dåliga arbets- eller skolprestationer
Minskad lust att umgås
Koncentrationssvårigheter
Irritabilitet och dåligt humör
Negativitet som kan påverka närstående
Morgontrötthet
Varför just jag? Varför drabbas vissa av insomni?
Vissa personer löper större risk att utveckla insomni än andra
Ålder
Visste du att risken för insomni och andra sömnproblem ökar med åldern?2
Enligt data från Sleep Foundation (2022)
30% till 48%
En möjlig förklaring är att de system i hjärnan som styr sömnen inte fungerar lika effektivt när vi blir äldre.2
Klimakteriet
En annan grupp som också är särskilt drabbad är kvinnor i klimakteriet.14
Ungefär 4 av 10 kan ha insomni mot slutet av klimakteriet, möjligen på grund av sjunkande östrogennivåer.13,14
Utlösande händelser
Mindre hjälpsamma sömnvanor
Oavsett om du är medveten om det eller inte kan du börja förändra dina beteenden och vanor för att kompensera för att du inte sover på natten.15 Det kan handla om att försöka sova på dagen, dricka mer koffein eller fastna i oro kring sömnen.15
Med tiden kan sådana strategier bli kontraproduktiva och bidra till att sömnproblemen vidmakthålls.
När blir sömnsvårigheter en diagnos?
Det finns två former av insomni: akut (kortvarig) insomni och långvarig insomni. Den viktigaste skillnaden handlar om hur länge dina sömnproblem har pågått.1,10,11,16
När någon utvecklar sömnsvårigheter beror det ofta på att något har utlöst besvären – till exempel stress på jobbet, oro över ekonomin eller sorg efter att ha förlorat en närstående.15
När situationen går över, eller med tiden, brukar de flesta kunna sova bättre igen. Det kallas akut insomni.1,10,11,16
Ungefär var tionde person lever med långvarig insomni.10 Om du känner igen dig i symtomen är du inte är ensam.10
Skillnader mellan akut och långvarig insomni1,10,11,16
- Sömnproblem minst 3 gånger i veckan i mindre än 3 månader
- Om den utlösande faktorn går över, brukar sömnproblemen också avta
- Sömnproblem minst 3 gånger i veckan i 3 månader eller längre
- Även om den utlösande faktorn går över, kan sömnproblemen kvarstå
Vad har överaktiva vakenhetssignaler med insomni att göra?
Men en alert hjärna under natten är inte lika hjälpsamt! Vem vill ligga klarvaken och tänka på att-göra-listor när du skulle kunna drömma om paradisöar och ge hjärnan den vila den behöver?
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiva vakenhetssignaler på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som pågår.3,4
Delar av hjärnan som normalt ska vara i ”sömnläge” är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och att sova sammanhängande fram till morgonen.3,4
Denna brist på återhämtande sömn kan göra att man känner sig trött och inte riktigt kan vara på topp under dagen.3,4
Kunskap gör skillnad när du ska hantera insomni
Nu när vi vet mer om vad som händer vid insomni kan vi tänka på nya sätt kring hur besvären kan hanteras.
Det gör också att vi bättre kan förstå varför vissa metoder kanske inte är rätt väg för alla.17
Även om vissa läkemedel mot insomni har en sederande (sövande) effekt och kan göra dig dåsig, ger de inte alltid den typ av återhämtande sömn som behövs för att du ska känna dig utvilad under dagen.18
Sömn: varför den är viktig och vad som stör den
Låt oss börja med ett enkelt faktum: Vi behöver sömn lika mycket som vi behöver mat, vatten och luft.19,20 Vi klarar oss inte utan den.19,20
Men varför sover vi? Varför är sömnen så viktig?
Sömnen har fascinerat människor i tusentals år. Det finns till och med en särskild uppmärksamhetsdag – den internationella sömndagen (World Sleep Day) – som infaller i mars varje år.
Varför sömn är bra för oss
Här är några exempel på hur sömnen påverkar hur du mår och fungerar under dagen.1,11
Hjärnans funktion
Sömn hjälper oss att tänka, lära oss och skapa minnen. Allt detta kan påverkas negativt när vi är vakna under lång tid.20
Metabolism
Det finns belägg för att när vi får tillräckligt med sömn kan vi bättre reglera vårt blodsocker samt andra hormoner som styr sådant som hunger under dagen.20–22 Faktum är att en artikel från Sleep Foundation från 2022 rapporterade att sömnbrist är en riskfaktor för fetma.23
Immunförsvar
Sömn ger vårt immunförsvar en hjälpande hand.24
I en artikel från 2022 fann forskare att när vuxna får den rekommenderade mängden sömn varje natt minskar risken att drabbas av infektioner och kroppens svar på vaccinationer förbättras.24
Mental hälsa
Temat för World Sleep Day 2022 var ”Quality Sleep, Sound Mind, Happy World”. Det är logiskt – en dålig natts sömn försämrar vår förmåga att hantera känslor och impulser, ökar oro och kan till och med förvärra depression.1,11,25
Tillväxt, reparation och återhämtning
Från att hjälpa oss att återhämta oss efter skador till att håret växer – sömn är avgörande för kroppens tillväxt, reparation och återhämtning.26
Why sleep is so good for us
Brain function
Sleep helps us to think, learn and make memories.20 These things can all be negatively affected after being awake for a long time.20
Metabolism
Immunity
Mental health
Growth, repair and recovery
Det här händer när vi sover
Sömn är inte så enkelt. Det är inte en enda linjär process, utan en komplex serie av cykler på cirka 90 minuter som består av fyra huvudsakliga stadier.27
Dessa stadier är viktiga eftersom för lite tid i något av dem kan påverka vårt tänkande, våra känslor och till och med vår fysiska hälsa.27
Varje sömnstadium har sin funktion. Därför är det viktigt att sova tillräckligt länge så att hjärnan hinner gå igenom alla stadier i varje cykel, så att du kan må och fungera så bra som möjligt under dagen.27
De olika sömnfaserna
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiva vakenhetssignaler på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.3,4
Delar av hjärnan som normalt ska vara i “sömnläge” är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och att fortsätta sova sammanhängande till morgonen.3,4
Utan återhämtande sömn kan du känna dig trött och inte riktigt vara på topp under dagen.3,4
Lätt sömn (N1)
Detta stadium – som namnet antyder – är det lättaste sömnstadiet. Musklerna är fortfarande något aktiva, vilket betyder att du inte har slappnat av helt än, och du andas regelbundet. Detta stadium varar vanligtvis 1–5 minuter och utgör mindre än 5 % av varje 90-minuterscykel.27
Medeldjup sömn (N2)
I det här stadiet blir sömnen stabilare och djupare. Hjärtfrekvensen och kroppstemperaturen sjunker. Hjärnan skickar också ut korta ”stötar” av aktivitet som bara varar en sekund – ett tecken på att du är på väg in i djupsömn.27
Detta stadium varar omkring 25 minuter under den första sömncykeln och blir längre för varje efterföljande cykel, tills det utgör ungefär 50 % av hela nattsömnen.27
Detta stadium är viktigt för minnet.27
Djupsömn (N3)
Detta är det djupaste sömnstadiet och det svåraste att vakna ur. För vissa personer väcker inte ens mycket höga ljud – över 100 decibel – dem. Djupsömn utgör vanligtvis cirka 20 % av sömnen, men med stigande ålder tenderar vi att tillbringa mindre tid i detta stadium och mer tid i N2.27
Detta stadium stödjer kroppens återhämtning och stärker immunförsvaret.27
REM-sömn (Rapid Eye Movement)
Detta är det stadium som många förknippar med drömmar. Nästan alla muskler, förutom de som rör ögonen och håller andningen igång, är helt avslappnade och stilla.
Under REM-sömnen är andningen ofta oregelbunden. Vanligtvis går du inte in i REM-sömn under den första sömncykeln, och i den andra cykeln varar REM bara i cirka 10 minuter. Därefter ökar tiden, och en vuxen tillbringar vanligtvis omkring 2 timmar per natt i REM-sömn.27,28
Detta stadium är viktigt för lärande.28
Hur mycket tid tillbringar vi i varje sömnstadium?
Hur mycket återhämtande sömn behöver jag egentligen?
Många känner till att de flesta vuxna behöver omkring sju till nio timmars sömn per natt, men kvaliteten på sömnen är minst lika viktig som mängden.6
Om du sover den rekommenderade tiden men vaknar flera gånger under natten och har svårt att somna om, kanske sömnkvaliteten inte är tillräckligt bra.29
Det kan innebära att du inte får den återhämtande sömn du behöver för att känna dig utvilad under dagen.29
Dessutom kanske du inte får alla de hälsofördelar som sömn kan ge.29
Sömn är mycket individuellt.
För att bedöma om du både får tillräckligt med sömn och god sömnkvalitet kan du utgå från din hälsa, aktivitetsnivå och dina sömnvanor. Fundera till exempel på:
- Känner jag mig återhämtad och ser fram emot dagen när jag vaknar på morgonen?
- Förbrukar jag mycket energi under dagen – till exempel genom mycket träning eller ett fysiskt krävande arbete?
- Kan jag tänka klart på jobbet och utföra mina uppgifter effektivt?
- Sover jag längre de dagar jag inte arbetar?
Titta på hur du sover just nu och justera utifrån dina svar på frågorna – det hjälper dig att hitta den mängd sömn som är optimal för dig.29
Varför får du inte den återhämtande sömn du behöver vid insomni?
Forskning tyder på att personer med insomni kan ha överaktiva vakenhetssignaler på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.3,4
Delar av hjärnan som normalt ska vara i ”sömnläge” är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och att sova sammanhängande fram till morgonen.3,4
Utan återhämtande sömn kan du känna dig trött och inte riktigt på topp under dagen.3,4
Vad är nästa steg för att hantera insomni?
Det positiva är att vi i dag vet mer om vad som händer vid insomni. Det gör att vi kan tänka om kring hur besvären kan hanteras.
Vi kan också bättre förstå varför vissa metoder kanske inte är rätt väg för alla.5
Även om vissa läkemedel mot insomni har en sederande (sövande) effekt och kan göra dig dåsig, ger de inte alltid den typ av återhämtande sömn som behövs för att du ska känna dig utvilad under dagen.18
Med en bättre förståelse för vad som händer när vi har överaktiva vakenhetssignaler på natten har vi nya sätt att tänka kring hur insomni kan behandlas och hur du kan få den återhämtande sömn du behöver för att må och fungera så bra som möjligt under dagen.
Redo för ett nytt samtal om insomni?
Referenser
1. Reimann D, et al. J Sleep Res. 2017; 26(6): 675–700.
2. Roth T. J Clin Sleep Med. 2007; 3(5 suppl): S7–S10.
3. Riemann D, et al. Sleep Med Rev. 2010; 14(1): 19–31.
4. Killgore, et al. Neuroreport. 2013; 24(5): 233–40.
5. Winrow CJ and Renger JJ. British J of Pharm. 2014; 171(2): 283–293.
6. Chaput JP, et al. Nat Sci Sleep. 2018; 10: 421–430.
7. El-Mekkawy L, et al. Egypt J Neurol Psychiatry Neurosurg. 2022; 58(1): 1–7.
8. Drake CL, et al. J Clin Sleep Med. 2014; 10(7): 733–741.
9. Schutte-Rodin S, et al. J of Clin Sleep Med. 2008; 4(5): 487–504.
10. Vargas I, et al. Brain Sci. 2020; 10(2): 71.
11. Ellis JG, et al. J Psych Res. 2012; 46: 1278–1285.
12. Sleep Foundation. Sleep Statistics. Available at: https://www.sleepfoundation.org/how-sleep-works/sleep-facts-statistics. Accessed August 2022.
13. Mallampalli MP and Carter CL. J Womens Health. 2014; 23(7): 553–562.
14. Pengo MF, et al. Chest. 2018; 154(1): 196–206.
15. Wright CD, et al. Front Psychol. 2019; 10: 2498.
16. Basta M, et al. Sleep Med Clin. 2017; 2(2): 279–291.
17. Krystal AD, et al. Psychiatr Clin North Am. 2015; 38(4): 843–860.
18. Bastien CH, et al. Sleep. 2003; 26(3):313–7.
19. Grandner MA. Sleep Med Clin. 2017; 12(1): 1–22.
20. Medic G, et al. Nat Sci Sleep. 2017; 9: 151–161.
21. Sharma S and Kavuru M. Int J Endocrinol. 2010;2010:270832.
22. Copinschi G, et al. Front Horm Res. 2014; 42: 59–72.
23. Sleep Foundation. Obesity and Sleep. Available at: https://www.sleepfoundation.org/physical-health/obesity-and-sleep. Accessed August 2022.
24. Schmitz NCM, et al. Clocks & Sleep. 2022; 4: 66–79.
25. Matricciani L, et al. Sleep Health. 2018. 4(4): 339–348.
26. Vyazovskiy VV. Nat Sci Sleep. 2015; 7: 171–184.
27. Patel AK, et al. Physiology, Sleep Stages. In: StatPearls[Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; Jan 2022.
28. Harvard Medical School. Improving Sleep: A guide to a good night’s rest.
29. Nelson KL, et al. Nurs Forum. 2022; 57(1):144–151.
SE-DA-00068 l December 2025