Vad orsakar insomni?

Kort och gott
  • Forskning tyder på att en överaktiv hjärna på natten gör det svårt att somna och sova hela natten.1,2
  • Faktorer som ålder, klimakteriet och livsstressorer kan öka risken att utveckla insomni.3-5

Vad ligger bakom långvarig insomni?

De flesta av oss har perioder när vi har svårt att sova, och vi vet ofta varför. Det kan handla om en stressig period på jobbet eller sorgen efter att ha förlorat en nära person.6

Men när du lever med långvarig insomni kan det vara svårt att förstå varför du inte sover.

Till skillnad från akut insomni, som brukar vara kortare än 3 månader och upphör när orsaken (ofta kallad en utlösande faktor) försvinner, kan långvarig insomni pågå i 3 månader eller mer – och fortsätter även när den utlösande faktorn är borta.3,7-9

Illustration av en hjärna som representerar kognitiva processer vid insomni

Det här vet vi om orsakerna till långvarig insomni

Forskning tyder på att personer med långvarig insomni har en överaktiv hjärna på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.1,2

Så vad händer egentligen?

Delar av hjärnan som borde vara i viloläge är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårare att somna och sova hela natten.1,2

Utan återhämtande sömn kan du känna dig trött och inte riktigt på topp under dagen.1,2

Det goda är att nu när vi vet mer om vad som händer vid långvarig insomni kan vi tänka nytt kring hur man hanterar det.

När det gäller långvarig insomni löper vissa personer större risk än andra

Låt oss titta på några faktorer som kan öka din risk för insomni.

Visste du att risken för insomni och sömnproblem ökar med åldern?3

Data från Sleep Foundation (2022) visar att

30% till 48%

Av äldre vuxna
lider av
insomni-SYMTOM 14

Varför det? Man tror att de system i hjärnan som styr sömnen fungerar sämre när vi blir äldre.3

En annan grupp som drabbas oproportionerligt mycket är de som genomgår klimakteriet.15

Faktum är att ungefär 4 av 10 kan ha insomni när de når slutet av klimakteriet, möjligen på grund av sjunkande östrogennivåer.15,16

Insomni kan också utlösas av en händelse eller ett traumatiskt upplevelse – vi kallar dessa utlösande faktorer. Det kan vara något tydligt som en stressig period på jobbet, att förlora någon du älskar eller att råka ut för en olycka.15

Utlösande faktorer är händelser eller omständigheter som gör att du sover sämre. Ofta, när dessa faktorer och upplevelser löser sig eller när tid går, kan man sova igen.17 Men så är det inte vid långvarig insomni.15

Medvetet eller omedvetet kan du börja ändra dina vanor och beteenden för att kompensera för den sömn du går miste om på natten.15 Det kan handla om att försöka ta en tupplur på dagen, dricka mer koffein eller helt enkelt oroa dig för att du inte sover.15

Med tiden kan dessa vanor och förändringar bli kontraproduktiva och motverka dig, och de kan bidra till att hålla din insomni vid liv.15

Vad händer i hjärnan vid långvarig insomni?

Svaret på din fråga börjar med att förstå lite mer om vakenhet och sömn, och om den viktiga roll vår hjärna spelar.

Tänk på hur det kändes att vakna efter en riktigt god natts sömn. När du försiktigt vaknar talar din hjärna om för dig att det är morgon – dags att vakna. Den håller dig vaken under dagen och ser till att du förblir alert.12,13

Sedан, när dagen lider mot sitt slut, börjar din hjärna förbereda sig för sänggåendet.13 Och när du väl har kurat ner dig i pyjamansen har den slutat signalera vakenhet, och du kan somna och sova till morgonen.13

Det låter bra, men vad händer när du har långvarig insomni?

En aktiv och alert hjärna är fantastisk under dagen. Det innebär att vi kan komma ihåg allt vi behöver göra, få saker gjorda och vara på topp. En aktiv hjärna som säger åt dig att hålla dig vaken på natten? Inte lika bra. Vem vill ligga och stirra i taket och tänka på sin att-göra-lista, när man lika gärna skulle kunna drömma om tropiska öar och ge hjärnan den vila den behöver?

Vad händer då egentligen?

Forskning tyder på att personer med långvarig insomni har en överaktiv hjärna på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.1,2

Delar av hjärnan som borde vara i viloläge är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och sova hela natten.1,2

Utan återhämtande sömn kan du känna dig trött och inte riktigt på topp under dagen.1,2

Vill du lära dig mer om insomnisjukdomen?

Vad kan orsaka långvarig insomni?

Ibland kan en händelse eller upplevelse utlösa insomni – detta kallas en utlösande faktor.6

Det kan vara något tydligt som en stressig period på jobbet, eller att du förlorat någon du älskar.6 Låt oss gå igenom några vanliga orsaker till insomni och sedan ta reda på vad som ligger bakom långvarig insomni – den typ som varar i 3 månader eller mer.3,8

I en grupp personer med insomni

20% hade kliniskt signifikanta depressionsnivåer16

I en grupp personer med insomni

19,3% hade kliniskt signifikanta ångestnivåer16
Illustration av hjärna och väckarklocka som symboliserar sömnsvårigheter

Det är ingen slump att om du går igenom en känslomässigt svår period kan du ha svårt att sova på natten.

Relations- och familjeproblem, bekymmer på jobbet och livets utmaningar i allmänhet kan alla vara bidragande orsaker.14 Forskning har visat på ett samband mellan ångest och depression och sömnsvårigheter på natten.5

En dålig natts sömn minskar vår förmåga att hantera våra känslor och impulser, och förvärrar depression.5 Detta är så vanligt att temat för World Sleep Day 2022 var ”Quality sleep, Sound mind, Happy World”.

Dagens hektiska livsstil, för att inte tala om de sociala förändringar som internet och tv har medfört, kan få dig att känna att du måste vara uppkopplad eller framför en skärm dygnet runt.

Även om det är frestande att hålla igång på kvällen, minskar enheter som avger blått ljus – som din telefon, laptop och läsplatta – kroppens förmåga att producera sömnhormonet melatonin och kan hålla dig överstimulerad.17

En studie från 2022 visar att 50% av vuxna nu tittar på skärmar i 11 timmar eller mer per dag.18 Att göra små förändringar, som att slå på nattläge, justera ljusstyrkeinställningar eller till och med bära blåljusblockerande glasögon när du använder enheter, kan göra skillnad.17
Ämnen i alkohol, koffein och nikotin kan antingen stimulera din redan överaktiva hjärna eller påverka din sömncykel.19,20 Om du har svårt att sova är det därför bäst att begränsa eller helst undvika dem senare på dagen.19

Alkohol minskar exempelvis mängden återhämtande sömn du får genom att störa din sömncykel, och kroppen kan fastna i ett nattligt mönster som kan kvarstå ett tag efter din sista drink.21

Koffein minskar din sömnlängd och sömnkvalitet genom att minska den tid du tillbringar i djupsömn – det djupaste sömnstadiet som hjälper kroppen att återhämta sig och stärker immunförsvaret.22,23

Slutligen kan nikotinet i cigaretter stimulera hjärnan och hålla dig vaken längre.19
Att genomgå en traumatisk händelse kan ha en negativ inverkan på din sömn.24

Exempel på traumatiska händelser kan vara döden av en nära person, slutet på en viktig relation och till och med ekonomiska svårigheter.1 Dessa stressiga situationer kan leda till sömnproblem som försämrad sömnkvalitet och att man vaknar flera gånger mitt i natten.24

En del personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppleva livliga och störande mardrömmar där de återupplever det traumatiska händelseförloppet om och om igen.24 I sådana fall kan sömnmönstret vara stört under många år i sträck.24

Vad annat kan ligga bakom långvarig insomni?

Forskning tyder på att personer med långvarig insomni har en överaktiv hjärna på natten, och studier har hjälpt oss att bättre förstå vad som händer.1,2

Delar av hjärnan som borde vara i viloläge är i stället fortfarande aktiva, vilket gör det svårt att somna och sova hela natten.1,2

Bristen på återhämtande sömn kan göra att du känner dig trött och inte riktigt på topp under dagen.1,2

Illustration av en hjärna som representerar kognitiva processer vid insomni

Är du redo för ett nytt samtal om långvarig insomni?

Nu när vi vet mer om vad som händer vid långvarig insomni kan vi tänka nytt kring hur man hanterar det. Vi kan också förstå varför vissa metoder kanske inte är svaret.25

För även om vissa sömnmedel har en sederande effekt och fungerar genom att göra dig sömnig, ger de dig inte den typ av sömn du behöver för att känna dig utvilad under dagen.25

Med en bättre förståelse av långvarig insomni har vi nya sätt att tänka kring hur man hanterar den och får den återhämtande sömn du behöver för att vara på topp under dagen.26-29

Ta ett nytt samtal om långvarig insomni

Samtalsunderlag om insomni

Referenser

1.Riemann D, et al. Sleep Med Rev. 2010; 14(1): 19–31.
2. Killgore, et al. Neuroreport. 2013; 24(5): 233–40.
3. Reimann D, et al. J Sleep Res. 2017; 26(6): 675–700.
4. Bollu PC and Kaur H. Mo Med. 2019; 116(1): 68–75.
5. O’Leary K, et al. Cogn Emot. 2017;31(8): 1698–1706.
6..Wright CD, et al. Front Psychol. 2019; 10: 2498.
7. Vargas I, et al. Brain Sci. 2020; 10(2): 71.
8. Ellis JG, et al. J Psych Res. 2012; 46: 1278–1285.
9. Basta M, et al. Sleep Med Clin. 2017; 2(2): 279–291.
10. Roth T. J Clin Sleep Med. 2007; 3(5 suppl): S7–S10.
11 Sleep Foundation. Sleep Statistics. Available at: https://www.sleepfoundation.org/how-sleep-works/sleep-facts-statistics. Accessed August 2022.
12. Mallampalli MP and Carter CL. J Womens Health. 2014; 23(7): 553–562.
13. Pengo MF, et al. Chest. 2018; 154(1): 196–206.
14. Okechukwu, et al. Egypt J Neurol Psychiatry Neurosurg. 2022; 58:34.
15. Nofzinger, et al. Am J Psychiatry. 2004; 161(11):2126–2128.
16. Taylor DJ, et al. Sleep. 2007;30(2):213–218.
17. Schechter A, et al. J Psychiatr Res. 2018; 96: 196–202.
18. University of Leeds. UK screen use in 2022: a need for guidance. Available at: https://eprints.whiterose.ac.uk/184618/1/PolicyLeeds-Brief9_UK-screen-use-in-2022.pdf. Accessed August 2022.
19. Spadola CE, et al. Sleep. 2019; 42(11): zsz136.
20. O’Callaghan F. Risk Manag Healthc Policy. 2018; 11: 263–271.
21. Park SY, et al. Korean J Fam Med. 2015; 36(6): 294–299.
22. Clark I and Landolt HP. Sleep Med Rev. 2010; 31:70–78.
23. Besedovsky L. Pflugers Arch. 2012; 463(1): 121–137.
24. Babson KA and Feldner. J Anxiety Disord. 2010; 24(1): 1–15.
25. Winrow CJ and Renger JJ. British J of Pharm. 2014; 171(2): 283–293.
26. Chaput JP, et al. Nat Sci Sleep. 2018; 10: 421–430.
27. El-Mekkawy L, et al. Egypt J Neurol Psychiatry Neurosurg. 2022; 58(1): 1–7.
28. Drake CL, et al. J Clin Sleep Med. 2014; 10(7): 733–741.
29. Schutte-Rodin S, et al. J of Clin Sleep Med. 2008; 4(5): 487–504.

SE-DA-00068 l Date of preparation : September 2026